Mälaren är Sveriges tredje största sjö och den ligger i Norra Östersjöns vattendistrikt som är ett av Sveriges fem vattendistrikt. Distriktet är det tätbefolkat och har en snabb befolkningstillväxt.
Mälaren är vattentäkt för befolkningen mellan Västerås i västra Mälaren till Stockholm i Östra Mälaren. Bara i Stockholms län är det över två miljoner personer som får sitt vatten från dricksvattenverk som tar råvatten från Mälaren enligt den regionala vattenförsörjningsplanen 2018 (Länsstyrelsen i Stockholms län). Enligt ”Den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län”, RUFS 2050, förutspås att det inom en relativ snar framtid kommer finnas över tre miljoner personer i länet som får sitt dricksvatten från Mälaren (Länsstyrelsen i Stockholm).
Trots att Mälaren är en extremt viktig vattentäkt saknas det i dagsläget en sammanhållen, mer detaljerad, beskrivning av vilka verksamheter som riskerar att förorena Mälaren. Den information som finns är splittrad och kunskapen är oftast begränsad till mindre delar av Mälaren. Det finns en hel del information att hämta i VISS, men den är inte så specifik och det är inte heller enkelt att utifrån det underlaget få en överblick över hela Mälaren. Det saknas också möjligheter för spridning av lättillgängliga kartdata av prioriterade riskobjekt till en bredare intressentgrupp. Genom att samla in de data som i dagsläget finns spridda hos flera aktörer som länsstyrelser och kommuner och göra dem allmänt tillgängliga eller åtminstone mer lättillgängliga kan informationen spridas på ett pedagogiskt sätt med hjälp av kartor och kortfattad text.
Frågan om vilken hotbild som finns kring Mälaren kommer ofta upp i olika sammanhang. Den här riskanalysen kan bli ett värdefullt kunskapsunderlag för aktörerna inom Mälarens avrinningsområde och analysen är tänkt att kunna användas i fortsatta diskussioner för att få till stånd ett gemensamt arbete för att långsiktigt skydda Mälaren, både som dricksvattentäkt och som ekosystem. Riskanalysen har föregåtts av en riskinventering och information har dels hämtats via en enkät som kommunerna med direktutsläpp till Mälaren fyllt i, dels från information som hämtats från VISS och vattenmyndigheten samt information från andra berörda myndigheter såsom Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Trafikverket.
De största riskerna för Mälaren som råvattentäkt och ekosystem och som identifierats i denna riskanalys är:
- Klimatförändringar med ökad temperatur, extrema väderleksförhållanden såsom intensiva skyfall och långvarig torka, förändrad isläggning m.m.
- Regleringen av Mälaren. Redan nu behöver det planeras för framtida problem som tex. saltvatteninträngning.
- Utsläpp av näringsämnen från tex. avloppsvatten, markanvändning såsom jord- och skogsbruk, industriell verksamhet, exploatering av mark för bebyggelse och handelsplatser m.m.
- Läckage av kemikalier, bl.a. båtbottenfärger, PFAS, läkemedel och andra stabila kemiska föroreningar.
- Olyckor inom transportsektorn som kan innebära att kemikalier läcker ut och förorenar vattendrag inom Mälarens avrinningsområde.
- Muddring inom områden med förorenat sediment.
- Markarbeten inom områden som innehåller föroreningar.
- Förändringar av fisksamhället på grund av överfiske, påverkan av kemikalier och vandringshinder.
- Spridning av invasiva arter.
För att en påverkan från riskkällor ska få genomslag på råvattenintag krävs en relativ storskalig påverkan eftersom Mälarens stora vattenvolym innebär en utspädning. Men även mindre och lokala utsläpp kan få effekt om ett utsläpp sker i närheten av ett råvattenintag eftersom Mälarens utformning med många mindre bassänger innebär att utspädningseffekten inte blir så stor. Det gör att de flesta kommuner inom avrinningsområdet kan vidta åtgärder som gör skillnad och som innebär en riskminimering. Vilka åtgärder som är lämpliga beror på föroreningen/riskkällans natur.
Exempel på riskreducerande åtgärder är:
- Vattenskyddsområden med moderna skyddsföreskrifter.
- Tillsyn på miljöfarliga verksamheter och enskilda avlopp.
- Uppströmsarbete – arbeta förebyggande och ”stoppa föroreningen vid källan”.
- Åtgärder för att minska bräddning av orenat avloppsvatten från ledningsnäten
- Fysiska åtgärder som exempelvis sanering av förorenade områden och rening av bland annat läkemedel och PFAS-ämnen i de kommunala reningsverken.
- Återställande av våtmarker i odlingslandskapet och undanröjande av vandringshinder i vattendrag.
- Åtgärder för att minimera risken för olyckor med sjöfart.
- Införande av latrintömningsstationer i småbåtshamnar.
- Beredskap och beredskapsplanering.
- Informationsspridning.
Det saknas för närvarande ett nätverk för att arbeta med frågor som kan förena de olika intressenterna gällande dricksvatten runt Mälaren. Ett sådant nätverk är viktigt för arbetet gällande de aktuella frågorna ska vara effektivt. Därför vill Mälarens vattenvårdsförbund medverka till att bygga upp ett sådant nätverk. Denna kartläggning kan fungera som en naturlig plattform att starta upp nätverk kring.