Den pågående klimatförändringen har redan lett till en global årsmedeltemperaturhöjning på drygt en grad (jämfört med 1850-1900) och den klimatforskning som FN:s klimatpanel (IPCC) sammanställer visar att redan 1,5 graders uppvärmning medför stora risker för ekosystem och samhällen.
Det finns ett starkt samband mellan klimat- och vattenvårdsfrågor. Den globala uppvärmningen tar sig uttryck i förändrade nederbörds- och flödesmönster och därmed föränderliga förutsättningar för förvaltning av våra vatten.
Klimatpåverkan i Sverige
För Sveriges del får vi räkna med en större temperaturförändring än det globala genomsnittet, vilket beror på att uppvärmningen går snabbare ju närmare polerna man kommer. Sveriges långsträckta geografi medför därmed skillnader mellan de södra och de norra landsändarna.
Klimatmodellerna pekar i grova drag ut att den största förändringen i Sveriges klimat sannolikt kommer att handla om mildare och blötare vintrar (främst i norra Sverige), kraftigare nederbördsextremer, stigande havsnivåer och surare hav, förändrade flödesmönster i vattendrag, längre perioder med torka och längre växtsäsong. Till detta kommer värmeböljor, bränder, ras/skred/erosion och liknande extremväder med infrastrukturskador och störningar i såväl ekosystem som i samhällsviktiga verksamheter som resultat.
Hur klimatet påverkar andra delar av världen är också relevant för oss i Sverige att ta hänsyn till eftersom vi är beroende av insatsvaror och livsmedel som importeras från andra länder.
Klimatscenarier
Klimatscenarier är beskrivningar av möjliga framtider och baseras på en räcka antaganden, bland annat om kommande politiska beslut, vilka klimatåtgärder som faktiskt genomförs och hur utvecklingen av klimatutsläpp ser ut framöver. Det är viktigt att var medveten om att klimatscenarier inte är prognoser och att de inte är kopplade till sannolikhetsnivå. De kan trots det användas som vägledning för beslut och planering samt som stöd för att visualisera vilka utmaningar olika framtider kan innebära. Men, framtiden är öppen – vilket klimatscenario som bäst illustrerar framtiden hänger på vad vi människor gör härnäst!
Tidigare har SMHI sammanställt länsanalyser över hur klimatet enligt olika klimatscenarier kan komma att förändras under innevarande sekel. Nya observationer görs dock kontinuerligt och för att tillhandahålla ett uppdaterat underlaget presenterar SMHI framöver detta material i en klimatscenariotjänst. Där finns basfakta om klimatet och för att få en uppfattning om framtidens klimat kan man välja mellan en enkel eller en fördjupad klimatscenariotjänst. För att få fram önskad information görs val av geografiskt område, utsläppsscenario, årstid, klimatindikator och tidsperiod. Detta material kan bland annat användas som planerings- och beslutsunderlag.
Åtgärdskategorier
Det är lätt att tänka att en åtgärd är när man ”sätter spaden i backen” men i verkligheten innebär arbetet med klimat- och vattenvårdsåtgärder både direkta och indirekta åtgärder. Olika typer av åtgärder fyller olika funktioner och har olika tidsperspektiv avseende genomförandet av dem. SMHI beskriver följande fyra åtgärdskategorier:
- Analyserande åtgärder
- Styrande/organisatoriska åtgärder
- Informativa åtgärder
- Tekniska/ekosystembaserade åtgärder
De olika åtgärdskategorierna bygger tillsammans en organisatorisk robusthet kring riskidentifiering, hantering och genomförande. Det är således inte i sig självt tillräckligt med informations¬material, policys och rutiner, men utan dem riskerar alltför mycket av det konkreta genomförandet att bero på enskilda nyckelpersoners kompetens och nätverk.
Genom att ta med alla de perspektiv som kategorierna belyser kan istället organisationen som helhet att bygga upp sin långsiktiga och kollektiva kompetens.
Analyserande åtgärder
Insamling och produktion av data; exempelvis information från myndigheter och forskare, samla in data och kombinera befintligt material (t.ex. kartunderlag) på nya sätt och dra slutsatser av det.
Detta kan handla om en sammanställning av underlag från exempelvis länsstyrelsen i syfte att identifiera riskområden, och för att prioritera och planera åtgärder. Tänkbart material för detta är: översvämningskartering, lågpunktskartering, kartering av ras/skredrisker, GIS-information om förorenade områden och fjärranalys av satellitdata (CyanoAlert).
Styrande och organisatoriska åtgärder
Tillämpning av befintliga bestämmelser på nya sätt; exempelvis styrning genom detaljplan, hitta nya samverkans- och finansieringsformer, eller att ändra befintliga bestämmelser.
Exempel på denna åtgärdskategori är vägledningar och metodstöd, t.ex. Livsmedelsverkets ’Handbok för klimatanpassad försörjning av dricksvatten.
Informativa åtgärder
Information och kommunikation i syfte att öka medvetenheten: exempelvis informera berörda aktörer om klimatrelaterade risker och rådgivning om lämpliga åtgärder.
Den hemsidetext du just nu läser är ett exempel på denna åtgärdskategori. Andra exempel handlar om publicerade rapporter, filmer, tematräffar och utbildningar. Konkreta vattenvårdsexempel som Mälarens vattenvårdsförbund tillhandahåller är information om algblomning via CyanoAlert och information om sjögull samt dagvattenutbildningar.
Tekniska och ekosystembaserade åtgärder
Praktiska och fysiska lösningar i syfte att antingen förhindra skada eller störning, eller minska dess omfattning. Denna åtgärdskategori kan handla om tekniska lösningar som kan vara på lägre eller högre teknisk nivå, eller så kan det handla om ekosystembaserade åtgärder eller en kombination av de två.
I stadsmiljö kan en kombination av tekniska och ekosystembaserade åtgärder handla om öppna dagvattenlösningar (t.ex. dagvattendammar), svämplan, gröna tak, skyddsvallar och minskad mängd hårdgjorda ytor. I naturmiljö kan det handla om att anlägga eller återställa våtmarker, skapa skyddade områden och bekämpa invasiva arter.