Miljöövervakningen i Mälaren visar att 2019 generellt gav bättre status för parametrar som totalfosfor och växtplankton än 2018. Det utökade antalet stationer med syrgasmätningar visar låga syrgasvärden i bottenvattnet i stora delar av sjön något som kan bidra till att sedimentbunden fosfor på bottnarna blir tillgänglig i vattenmassan igen, sk. internbelastning.
Forskningsprojektet Crosslink visade i en vetenskaplig artikel att livet i bäckar och åar mår bäst om de är trädbevuxna närmast vattnet. Det är värdefull kunskap att använda i samhällsplanering. Crosslink var en internationell studie som inkluderade många bäckar i Mälarens avrinningsområde. I en annan forskningsstudie om organiska miljöföroreningar i Mälarens vatten visades att dessa är högst nära utsläppspunkter från städers reningsverk samt att halterna är högst på våren och i bottenvattnet.
Tre studentprojekt med koppling till Mälaren gjordes under året:
- Ett visade att Mälarens vanliga vandrarmussla har färre antal organiska miljöföroreningar i sig än vad som finns i vattnet och att de främst verkar ta upp läkemedel, men däremot inte många andra grupper av föroreningar.
- I ett annat projekt modellerades framtidstemperaturen i Ekoln som visade att isläggning kan komma att utebli samt att sommartemperaturskiktningen av vattnet blir ca 9 dagar längre.
- Det tredje projektet undersökte om cyanobakteriepigment och inte bara klorofyllpigment kan användas i satellitövervakning av cyanobakterieblomningar. Svaret blev att det saknas data för en jämförelse då det är för sällan som provtagningar för växtplankton i Mälaren skett de dagar med klart väder som krävs för satellitbilder.