Den mängd kemikalier vi använder har ökat kraftigt de senaste årtiondena. De biologiska effekterna av de toxiska ämnen som hamnar i vattenmiljöer, inte minst i Mälaren, har fått ett ökat intresse under senare år.
Mälaren är Sveriges tredje största sjö och har en unik roll då den förser mer än två miljoner människor med dricksvatten. Dessutom påverkar nästan lika många människor sjön genom att den är recipient för avloppsvatten från hushåll och industrier samt även tar emot dagvatten från trafik och bostäder från ett stort avrinningsområde. Några stora punktkällor som släpper ut miljögifter är flygplatser, golfbanor, kommersiella hamnar, småbåtshamnar, sjukhus samt reningsverk. Jordbruket bidrar också medtoxiska ämnen från pesticider.
För att få en bättre överblick över vilka miljögiftsundersökningar som har gjorts i Mälaren, bestämde sig Mälarens vattenvårdsförbund för att göra en sammanställning. Studier från de senaste 15 åren har inkluderats. Då materialet samlades in, visade det sig att ett mycket stort antal studier rörande miljögifter, men med olika inriktning och omfattning, har utförts i Mälaren under dessa år. En stor andel av dem presenteras i rapporten med hjälp av lättöverskådliga kartor, resultat i tabellform samt slutsatser som gör att läsaren snabbt kan orientera sig. Varje kapitel inleds även med en sammanfattning.
De huvudsakliga studierna som beskrivs är övervakningar med återkommande provtagningar (bland annat i Stockholm och Bällstaån), omfattande provtagningar (som t.ex. i Västerås hamnområde), provtagningar inför det stora muddringsarbetet (Mälarprojektet), flera undersökningar av miljögifter i fisk, råvattenmätningar hos dricksvattenproducenter, studier av reningsgraden av substanser i avloppsreningsverk, screeningar av prioriterade ämnen (både i regionen och nationellt), screeningar av tidigare icke undersökta organiska föreningar, undersökningar av pesticider samt studier av läkemedelssubstanser. Samtliga studier som samlats in är listade i en bilaga i slutet av rapporten (inkl. studierna som inte är utförligt presenterade) efter matris (vatten, sediment och biota) och efter geografiskt område (bassänger A-F).
Ett ämnesregister finns längst bak i rapporten. Åtta olika frågor med kopplingar till miljögiftsprovtagningar presenteras i form av textrutor (Miljöarbete 1 till 8). Bland det som presenteras är en effektiv scanning teknologi för att mäta TBT i båtbottenfärger, den problematiska bräddningen som sker från avloppssystemet, och lovande nya reningssteg i reningsverk. Trots nya vattenreningstekniker hos avloppsreningsverken och dricksvattenproducenter är de många kemikalierna och deras höga halter i vattnet oroande. De mest angelägna frågorna inom vattenvård för människors hälsa är hur miljögifterna påverkar dricksvattnet och fisken.
Fiskens försämrade hälsotillstånd i vattnen kring Stockholm som konstateras i bl.a. tre vetenskapliga artiklar av ITM – (se Slutord: Biomarkörer – s.84) bör tas i beaktning när miljögifternas effekter diskuteras. Biomagnifikation, ett begrepp som beskriver hur halterna av miljögifter ökar i näringskedjan, är också en viktig fråga som påverkar många djur (t.ex. rovfåglar och uttrar), inklusive människor. Biomagnifikation är främst förknippad med de bioackumulerande ämnena. Dessa har fått mer uppmärksamhet på senare tid tack vare tillgång till bättre toxikologisk kunskap. Som följd av det har kartläggningar och åtgärder påbörjats för att minska utsläppen av ämnena uppströms, inte minst för att skydda människor från den direkta påverkan från kemikalieinnehållande produkter – (se Slutord: Kreativa lösningar hos producenter – s.85).
Sammanställningens slutsats är att Mälaren är utsatt för föroreningar från en med svenska mått mätt mycket tätbefolkad region. Belastningen är särskilt hög i vattenområdena i Stockholm och nära andra större städer som t.ex. Västerås och Uppsala. För miljön och hälsans skull är ett fortsatt arbete med att minska kemikalier i samhället av hög prioritet.