Väderåret 2008 började med två avvikande varma månader med stor nederbörd och högt vattenstånd. Därefter följde flera månader med låg nederbörd vilket resulterade i avvikande lågt vattenstånd april-juli. I början av augusti drog ett sommaroväder fram med riklig nederbörd (figur A), vilket ledde till avvikande högt vattenstånd resten av året.
Vattenkemi – kväve och fosfor
Halterna totalfosfor och totalkväve var 2008 i nivå med föregående års data på de flesta stationerna. I Galten och Västeråsfjärden var dock totalfosforhalterna betydligt högre 2008 jämfört med 2007, vilket bryter den nedåtgående trend som man tidigare sett.
De förhöja halterna fosfatfosfor i bottenvattnet i Skarven indikerar att en intern belastning från bottensedimentet eventuellt sker pga de låga syrgashalterna under september. Noterbart är också de mycket höga halterna ammoniumkväve i Svinnegarnsviken med maxvärde i bottenvattnet på 421 μg N/l i april 2008. Detta sätts i samband med en extern tillförsel, sannolikt från avloppsreningsverket i Enköping. Även tidigare år har det noterats mycket höga halter i ammoniumkväve i Svinnegarnsvikens bottenvatten men då med betydligt högre halter än det här året och vanligtvis tidigare på året.
Syrgassituationen i de olika fjärdarnas bottenvatten är överlag god under årets första hälft, för att under sensommaren och inledningen av hösten försämras i många av de djupare och/eller mer närsaltsbelastade fjärdarna. De stadigt sjunkande syrgashalterna beror på att syret går åt vid nedbrytningen av organiskt material och i de djupare delarna sker ingen tillförsel av ny syrgas från atmosfären pga av att vattnet är temperaturskiktat.
Biologi – växtplankton
Tre fjärdar Granfjärden, Ekoln och Görväln uppvisade på de tre provplatserna god ekologisk status under 2008 med avseende på växtplanktonsamhällets utveckling under året. Detta gäller både för Trofiskt planktonindex (TPI) och totalbiovolymerna i juli och augusti. Motsvarande statusbedömningar visade på måttlig status för Galten, medan statusen vid Södra Björkfjärden var hög. Samtliga dessa tre platser uppvisade jämförelsevis måttliga sommarblomningar av kiselalger och/eller cyanobakterier. Även årets totala sommarbiovolymer var jämförelsevis måttliga, med undantag för Ekoln och Görväln. Årets högsta biovolym noterades för Görväln i april, vilket till 97 % utgjordes av kiselalger. Galten uppvisade som vanligt bland de högsta biovolymerna under de övriga provtagningstillfällena, speciellt under sommarmånaderna och inledningen av hösten. Sommarbiovolymen i Ekoln var ovanligt låg, medan den i Görväln var bland de högst noterade för platsen.
Biologi – djurplankton
Utvecklingen av djurplankton var under 2008 jämförelsevis större än föregående år. Trenden med ett jämförelsevis lågt artantal höll i sig och årets artantal med totalt 45 var till och med lägre än fjolårets 48. Under senare åren har det totala artantalet vanligtvis legat på drygt 60. Av dessa är det som tidigare år hjuldjuren (rotatorier) som är de vanligast förekommande djurplanktonen, i år med 25 taxa, medan det återfanns 14 hinnkräftsarter och 6 arter av hoppkräftor.
I Görväln dominerades zooplanktonutvecklingen av den storväxta och endast sporadiskt förekommande hinnkräftan Leptodora kindtii i Görväln, vilket gjorde att årets biovolym för juli var den hittills högsta som noterats för platsen. Biovolymen på 19,4 mm3/l bestod till 86% av hinnkräftor, varav nästan två 2/3 utgjordes av Leptodora. Resterande del av hinnkräftorna bestod till stor del av Daphnia cristata och Eubosmina coregoni.
Biologi – bottenfauna
Den ekologiska statusen med avseende på bottenfaunasammansättningen på djupbottnarna i de undersökta delarna av Mälaren uppvisade under 2008 på hög eller god status. Sammansättningen kännetecknas vid samtliga sex platserna av förhållandevis mycket glattmaskar (Oligochaeta), vilket gäller såväl till antalet som till biomassan. Därutöver återfanns liksom tidigare år mycket av kräftdjuret vitmärla (Monoporeia affinis) i Södra Björkfjärden och Görväln. Eftersom detta kräftdjur är förhållandevis storvuxet får de höga tätheterna även ett stort genomslag på biomassorna vid dessa platser.