Årsmedeltemperaturen i Västerås (Hässlö) var 6,4°C, vilket var 0,4 grader högre än normalt. Årsnederbörden var 814 mm, vilket var 51 % mer än normalt och påverkade vattenståndet, som var 0,2 – 0,3 m över det normala i januari, oktober och november. Årsutflödet till Saltsjön var ca 8 000 Mm3 och därmed ett av de tre högsta flödena under perioden 1966-2012.
Årslägsta pH-värde (6,8) uppmättes i Galten. Vattnet bedömdes som nära neutralt och buffertförmåga (alkaliniteten) var mycket god i hela Mälaren.
Kalkrika jordarter i nordöstra delen av Mälaren medförde att konduktiviteten, som är ett mått på den totala halten lösta salter i vatten, var högst i Ekoln och Skarven och minskade ju längre västerut som provtagningen utfördes. Även årsmedelhalterna av kalcium, kisel, organiskt material och kväve var högre i Ekoln och Skarven än i övriga Mälaren. Halten av kväve bedömdes som mycket hög i Ekoln och Skarven, låg i Prästfjärden och Södra Björkfjärden samt måttligt hög i övriga provpunkter. Kvävehalten var generellt högre än medelhalten för perioden 2006-2011. Ammoniumkvävehalten var inte förhöjd i bottenvattnet i Svinnegarnsviken vid provtagningstillfällena år 2012. Dock var nitritnitrat- och totakvävehalterna förhöjda jämfört med i ytvattnet.
Halten av totalfosfor var högst (mycket hög) i Galten och Västeråsfjärden och lägst (måttligt hög) i de djupa fjärdarna Prästfjärden, Södra Björkfjärden och Görväln. Mängden näringsämnen som tillförs ett vatten beror på vad som finns inom avrinningsområdet, eftersom människor, skogs- och jordbruksmark, reningsverk, enskilda avlopp, industrier och dagvatten tillsammans med deposition från atmosfären kan tillföra näringsämnen.
Vattnets färg, som är ett mått på mängden löst organiskt material i vattnet (såsom humusämnen) samt metallerna järn och mangan, avtog successivt från starkt färgat i Galten till svagt färgat i Södra Björkfjärden. I nordöstra delen var vattnet mer färgat i Ekoln än nedströms i Skarven och Görväln. Nedbrytning av organiskt material tär på vattnets syreförråd och kan leda till dåliga syreförhållanden. I Skarven rådde nästan syrefritt tillstånd i bottenvattnet i september och i Blacken, Granfjärden och Ekoln rådde svagt syretillstånd (3-5 mg/l) i augusti/september.
Siktdjupet bedömdes som mycket litet i Galten i augusti och som måttligt stort (2,5-5 m) i Prästfjärden och österut. I Ekoln och övriga stationer var det litet. Klorofyllhalten i augusti bedömdes som hög till mycket hög i de fyra västligaste stationerna och i övrigt som låg till måttligt hög.