Utbredning, spridning, risk och bekämpning
Sjögull beskrivs ofta som vacker men förrädisk. Den kan lätt förvildas och sprida sig i naturen, och är nu en invasiv art i svenska vattendrag och sjöar. Den breder gärna ut sig i heltäckande bestånd över stora arealer, och växtdelar som lossnar kan lätt driva i väg, slå rot och bilda nya kolonier.
Vattenväxter och alger som på så sätt kan fortplanta sig vegetativt via fragment, kan nästan omedelbart gå från en tillfällig till en permanent etablering. Massutveckling av sjögull orsakar uttalade problem med kostsamma rensningsåtgärder vid bad- och båtplatser, förutom effekter på den biologiska mångfalden genom utskuggning av värdefull undervattensvegetation.
Den har planterats in som prydnadsväxt i Sverige redan under 1800-talet och till sjön Väringen planterades den in på 1930-talet. När den senare bekämpades med slåtter där, spred den sig i sjön och sedan ut i Arbogaån. Den har nu passerat ån och kommit till Mälaren där det framförallt finns täta bestånd i Kungsörs kommun, men även mindre förekomster i Västerås och Eskilstuna kommuner.
De tre kommunerna samarbetar nu i olika projekt för att belysa problemet med sjögull och bekämpa den. Denna rapport är en del i det samarbetet och ska utreda hur utbredningen ser ut, vilka risker för spridning som finns, ta fram en prognos för hur spridningen kommer att ske i Mälaren, belysa vilka bekämpningsmetoder som finns, och slutligen beräkna kostnader för bekämpningen.
Med hjälp av flygbildstolkning har vi bedömt att det finns ca 100 hektar sjögull i Väringen, ca 60 hektar i Arbogaån och än så länge 4 hektar i Mälaren. I den första mälarfjärden Galten finns det sammanhängande stora bestånd, medan Blacken har mindre ytor.
Den spridningsprognos som gjorts visar att det finns stora arealer i Mälaren där djup- och vindförhållanden är sådana att sjögull riskerar att etablera sig. Mot bakgrund av den spridningshastighet som hittills har skett beräknar vi att huvuddelen av stränderna i Galten och de nordliga stränderna i Lilla Blacken riskerar att invaderas av sjögull inom 5 år (totalt ca 1 800 hektar). Efter 10 år finns det risk för att sjögull kan förekomma inom ca 2 300 hektar. Det totala riskområdet beräknas vara 18 000 hektar eller ca 15% av hela Mälarens yta.
Olika metoder som har provats för bekämpning av sjögull i Sverige presenteras översiktligt i denna rapport och en strategi väljs. Strategin består av fyra viktiga beståndsdelar: övervakning, information, bekämpning och försäljningsstopp.
För att förhindra så stor spridning av sjögull i hela Mälaren rekommenderas en stor insats för bekämpning i Galten, Blacken och 15 km av Arbogaån upp till Arboga nu. Den metod som kostnadsberäknas i rapporten är täckning med flytramar som släcker ut ljus och därmed tar död på sjögull. De två största fördelarna med metoden är sjögull verkligen dör, samt att spridning av växtdelar undviks. Det finns metoder som har andra fördelar och det är troligt att en kombination av olika metoder kommer att krävas eftersom sjögull lever i så olika miljöer.
Den rekommenderade ambitionsnivån kommer att kräva fortsatt övervakning och bekämpning av sjögull i Arbogaåns nedre delar under många år, men förhoppningsvis kan det gå att stoppa utbredningen i Mälaren.