Frågor och svar om sjögull
Här hittar du vanliga frågor och svar om sjögull.
Om växten sjögull
Sjögull är en så kallad flytbladsväxt med blad som liknar näckrosens. Sjögull blommar i juli-augusti och kan förväxlas med näckros, men dess blad är mindre än näckrosens, bara upp till 8 cm långa och har en rödprickig undersida. Blommorna, en liten gul blomma, utmärker sig med klargul färg och fem fransiga kronblad.
Utanför blomningstid skiljer du sjögull från näckros genom att titta på bladen. Sjögull har mindre blad och oftast ett tätare växtsätt. Den kan bilda tjocka mattor på vattenytan.
Sjögull kommer ursprungligen från Mellaneuropa och Asien. Växten planterades in i Sverige under senare delen av 1800-talet som prydnad i dammar och i syfte att förbättra fisket i sjöar. Sjögull har fortsatt att inplanteras fram till modern tid samtidigt som den successivt spridits till allt större vattendrag. På 1930-talet planterades den in i sjön Väringen i Lindesbergs kommun. Därifrån har den spridits via Arbogaån till Mälaren.
Det ohejdbara och täta växtsättet innebär att sjögull sprids snabbt och tränger undan inhemska arter. Växten skjuter upp flytblad som helt täcker vattenytan över stora områden. Den kan även växa ner till tre meters vattendjup, vilket gör att stora delar av sjöar helt kan växa igen. Skuggningen som bladen skapar påverkar hela ekosystem. För människan utgör den också ett problem genom att försvåra fiske, friluftsliv och bad.
Sjögull kan spridas både vegetativt och med frö. I Mälaren sker spridningen främst vegetativt genom att växten skickar utlöpare. På två månader kan sjögull skapa fem meter långa revor längs botten. Mänskliga aktiviteter som slåtter och båttrafik har ytterligare påskyndat spridningen genom att de växtdelar som slits av kan färdas till nya platser och bilda nya kolonier.
Rapportera fyndet genom tjänsten invasivaarter.nu. Gör ingen åtgärd själv utan att först kontakta din kommun eller länsstyrelse. Att till exempel slå bort växten kan förvärra situationen.
Det finns i nuläget ingen lagstiftning som förbjuder försäljning. Det generella rådet från myndigheter som arbetar med naturvård är dock att varken sälja eller köpa den.
Sjögull sprids främst på sommaren när bladen har kommit upp till ytan och båttrafiken är som störst. På våren, omkring april-maj, kommer plantorna upp för att sedan blomma juli till augusti och vissna ner kring oktober. Åtgärder i sjöbotten, såsom muddring, kan sprida sjögull även utanför växtsäsongen eftersom rötterna inte dör på vintern
Ja. Sjögull finns rapporterat i minst ett femtiotal sjöar och vattendrag i Sverige, främst i mellersta och södra delarna av landet. Även i andra länder utgör sjögull ett problem, bland annat i Storbritannien och Kanada.
Om bekämpningen och projektet
Genom åren har en rad olika bekämpningsmetoder testats i bland annat Kungsörs och i Tingsryds kommuner. De samlade resultaten visar att det mest effektiva sättet att bekämpa sjögull är genom att skugga den och därmed kväva den. Det går att göra genom bottentäckning eller med flytande ramar som kläs in i markduk. Ramarna är den vanligaste metoden och ger fördelen att det är lättare att ta bort dem när sjögullen har bekämpats. Nackdelen är att de täcker vattenytan och därmed omöjliggör för båttrafik.
Det kan vara frustrerande för alla som bor och verkar kring vattnet att se hur sjögull sprids från år till år. Tidiga åtgärder för att få stopp på sjögull hade gett en betydligt bättre situation i dag. Men i Arbogaån och Mälaren, liksom i Sverige i övrigt, har det tagit lång tid innan bekämpningsarbetet har tagit fart. Framför allt har kunskapen om sjögull och hur den ska bekämpas varit dålig. Det har heller inte funnits lagkrav eller direktiv kring ansvar och bekämpning.
År 2019 gick flera kommuner kring västra Mälaren samman tillsammans med Mälarens vattenvårdsförbund, Länsstyrelsen i Västmanland och Länsstyrelsen i Södermanland för att hjälpas åt med bekämpningen, vilket har gett resultat. Spridningen av sjögull har hejdats och bestånden har till och med minskat mellan 2019 och 2020. Den bekämpning som sker är dock resurskrävande och därmed också långsam. Att försöka genomföra arbetet enbart med kommunernas egen personal har visat sig vara omöjligt. För att kunna skala upp arbetet kommer projektgruppen i högre grad ta in entreprenörer.
Eftersom resurserna inte räcker till för att täcka alla bestånd har projektgruppen behövt prioritera bland insatserna. Små bestånd som är lätta att utrota innan de breder ut sig har varit prioriterade, likaså bestånd i eller nära naturreservat med känsliga miljöer. I möjligaste mån har bekämpningen även fokuserats till områden där risken för spridning är stor, såsom nära farleder.
Trots att sjögull skapar stora problem finns det inget lagkrav att bekämpa sjögull. Flera länsstyrelser och kommuner i Sverige har dock insett faran och bekämpar sjögull på frivillig basis. Svensk lagstiftning har fram till år 2020 enbart utgått från vilka arter som är registrerade i EU:s förteckning över invasiva arter. Eftersom sjögull finns naturligt i Sydeuropa kan den inte tas upp på EU:s lista. En nationell lista, som ska komplettera EU-förordningen, ska presenteras under 2022.
Nej. Vanliga bekämpningsmedel som ogräsättika och Roundup (glyfosat) är inte tillåtna att använda i eller i närheten av vattendrag eftersom dessa substanser är giftiga för vattenlevande organismer. Glyfosat bryts dessutom inte ned i vatten utan bara i biologiskt aktiv mark (övre jordlagret med rik tillgång till bakterier och syreförsörjning). Det kan på så sätt förorena vattenmiljöer och skada Mälaren som dricksvattentäkt. Du bör ha ett skyddsavstånd till såväl brunnar och vattendrag vid användning av glyfosat.
Svensk lagstiftning har fram till år 2020 enbart utgått från vilka arter som är registrerade i EU:s förteckning över invasiva arter. Eftersom sjögull finns naturligt i Sydeuropa kan den inte tas upp på EU:s lista. En nationell lista, som ska komplettera EU-förordningen, ska presenteras under 2022.
Följ de rekommendationer som finns genom att inte åka båt genom sjögullsbestånd. Hjälp till att sprida information till andra och rapportera om du upptäcker nya bestånd av sjögull genom tjänsten www.invasivaarter.nu.
Ja. Sjögull finns rapporterat i minst ett femtiotal sjöar och vattendrag i Sverige, främst i mellersta och södra delarna av landet. Även i andra länder utgör sjögull ett problem, bland annat i Storbritannien och Kanada.
Om ekonomi och kostnader
Täta bestånd av sjögull leder ofta till att omfattande och kostsamma rensningar måste utföras. Huvudsakligen har sjögullsbekämpningen finansierats via bidrag, bland annat så kallade LONA- och LOVA-bidrag och från Hav- och vattenmyndigheten. Projektet får en betydande finansiering genom LOVA-medel. Även de medverkande kommunerna Eskilstuna, Västerås, Köping och Kungsör bidrar med kontanta medel och arbetstid.
En flytram som är 3 x 3 meter kostar ungefär 2 000 kronor att tillverka. Till det ska räknas personalkostnader för administration, transport, flytt och upptagning av ramar, kostnader för båt och bränsle samt informationssatsningar. Samtidigt pågår ett arbete för att effektivisera bekämpningsmetoden för att få ner kostnaderna på sikt.
