Växten sjögull härstammar från Centraleuropa och Asien. Det första fyndet i Sverige gjordes i Skåne 1870. Sjögull planterades ut under 1920-talet för att få bättre fiske. På 1930-talet planterades växten ut i sjön Väringen, norr om Hjälmaren, och har därifrån spridits ner genom Arbogaån till Mälaren.
Kännetecken
- Näckroslika blad som är cirka 8 cm stora med rödprickig undersida.
- Blommorna är gula med fransiga kronblad.
- Sjögull växer ned till 3 meters djup.
- Rötterna går att jämföra med jordgubbars rotsystem.
- Risken för spridning börjar i mitten av april.
- Den börjar växa ovanför vattenytan i maj/juni och går sedan att se fram till den första frosten.
- Den blommar under perioden juli till augusti.
- Växten trivs i lugna näringsrika vatten som vikar och hamnar, där den kan täcka hela sjöytan.
Närbild på blomma. Foto: Susanna Hansen.
Skillnad mellan näckros- och sjögullsblad
Näckrosblad är upp till 35 centimeter långa med slät kant. Sjögullsblad är mycket mindre, upp till 8 centimeter med vågig kant.
Varför sjögull är ett problem
Sjögull växer så tätt så att den skuggar botten så mycket att den konkurrerar ut andra växter och djur som lever i vattnet och på botten av Mälaren. Växten är även ett hinder för båtliv, fiske och bad.
Sjögull sprids lätt med hjälp av människan, bland annat då det fastnar i båtmotorer. Varje liten del av växten som flyter iväg slår lätt rot någon annanstans. På två månader kan sjögull skapa fem meter långa revor längs botten.