Landskapet kring Mälaren är ett resultat av människans påverkan på naturmiljön. Från början var nyttjandet begränsat till jakt och fiske men med tiden har vi alltmer förändrat det ursprungliga landskapet.
Några avgörande faser har varit uppodlingen i samband med att människor blev bofasta, bergsbruket och industrialiseringen och i modern tid den kraftiga urbaniseringen med utbyggnad av tätorter och infrastruktur.
Jordbruk påverkar både landskapet och Mälaren
I Mälarens avrinningsområde är jordbruket i stor utsträckning inriktat på spannmål och med jämförelsevis lågt inslag av djurhållning. Det innebär en omfattande jordbearbetning, gödsling och användning av bekämpningsmedel i områden närmast Mälaren jämfört med områden längre upp i avrinningsområdet.
Jordbruksmarken består till stor del av leror och från dessa eroderar lerpartiklar och fosfor bundet i partiklar. Kväveläckaget från marken är i stället begränsat.
Det saknas fortfarande kunskap om hur de många faktorer som påverkar fosforns dynamik i mark och vatten samverkar eller motverkar varandra. Det innebär att det fortfarande finns brister i kunskapen om vilka åtgärder som krävs för att minska markläckaget av fosfor.
Mälarlandskapets fem delområden
Området kring Mälaren är varierat och kan indelas i fem delområden som skiljer sig åt i sin karaktär
- Mälarbygden
- Sörmländska sjöplatån
- Bergslagen
- Kustbygden och skärgården
Mälarbygden
Mälarbygden omfattar Mälaren med sina öar och omgivande städer, slättområdet mellan Mälaren och Hjälmaren, Närkeslätten och sprickdalslandskapet norr om Mälaren. Vid inlandsisens avsmältning låg hela området under vatten. Området karaktäriseras av oregelbundna moränöar och lågt liggande lerslätter. De många öarna i Mälaren bildar här en insjöskärgård.
Klimatet kring Mälaren är milt för breddgraden och på sina håll finns bördiga jordar. Området har varit uppodlat mycket länge. Många städer har därför ett medeltida ursprung och på landsbygden finns relativt stora familjejordbruk. I äldre tider var sjön och vattnet grunden för kommunikationerna medan det idag är landförbindelser och flyg som har störst betydelse.
Den stora andelen jordbruksmark innebär en hög näringsbelastning på områdets vattendrag och på Mälaren.
Sörmländska sjöplatån
Den sörmländska sjöplatån utgörs av Södermanlands inre delar. Landskapet är rikt på sjöar och mycket kuperat. Det har ett milt klimat, goda jordar för jordbruk samt en relativt stor mängd lövträd. Dominerande för bebyggelsebilden är de stora godsen och storgårdarna med få städer.
Bergslagen
Bergslagsområdet sträcker sig som en hästskoform runt Mälarens västra del från Tunaberg i sydöstra Södermanland runt Närke och Mälarslätterna upp till nordöstra Uppland.
Här ligger stora delar av Sveriges industriella kärnområde som genom malm, skog och vattenkraft utgjort grunden för många industrier. Viktiga mineraltillgångar här har varit järn, koppar och silver.
Bergslagen. Foto: Fredrik Findahl/Mostphotos
Den kalkfattiga och näringsfattiga marken har inte lämpat sig för storskaligt jordbruk utan i stället har skogen varit en stor tillgång i området. Dess jordart och berggrund gör att området är känsligt för försurning och vissa sjöar i området kalkas regelbundet. De många gruvnäringarna och industrierna har lämnat efter sig föroreningar i form av olika miljögifter och tungmetaller.
Kustbygden och skärgården
Mälarens vatten rinner ut till Östersjön via den skärgård som ligger utanför Stockholm. Här finns en mångfald av öar och landhöjningens inverkan på landskapet är tydlig. I den inre delen av skärgården finns storgårdar medan de norra och yttre delarna traditionellt har ägts av fiskare och jordbrukare.
Här har människor levt av jordbruk, fiske och småskalig sjöfart medan de södra delarna av skärgården än idag domineras av stora gods. De norra och mellersta delarna av skärgården är hårt exploaterade av fritidsbebyggelse medan de södra delarna är mindre utbyggda.