Vattnet från Arbogaån flyter från sjön Väringen som ligger fyra och en halv mil från Mälaren! Arbogaån fylls också på med vatten som rinner från Grängesberg, på gränsen mellan Dalarna och Västmanland. Vid Arboga fylls den på med mer vatten från Hjälmare kanal och rinner slutligen ut i Mälaren vid Kungsör.
Arbogaån flyter i östlig riktning från sjön Väringen, genom Arboga där den går samman med Hjälmare kanal. Den har sedan sitt utlopp i Mälarviken Galten vid Kungsör. Arbogaån är en av bergslagsåarna och ett av Mälarens största tillflöden. Ån är 45 km lång utan källflöden och 163 km om dessa räknas. Medelvattenföringen är 44m3/s. Ån är seglingsbar upp till Arboga och har även en förbindelse med Hjälmaren genom Hjälmare kanal.
Arbogaåns avrinningsområde
Större delen av Arbogaåns avrinningsområde ligger i Örebro län medan resterande delar är belägna i Dalarnas län, Västmanlands län och Södermanlands län. Totalt berörs 12 kommuner av dess avrinningsområde, vilket innebär att vattnet i ån kommer från samtliga dessa kommuner: Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora och Örebro i Örebro län, Arboga, Kungsör, Köping och Skinnskatteberg i Västmanlands län, Ludvika och Smedjebacken i Dalarnas län samt Eskilstuna i Södermanlands län.
Åns avrinningsområde är 3808 km2 och består av 64 % av skogsmark, 11 % åkermark, 7 % vatten och 2 % bebyggd tätort. De norra och västra delarna domineras av skogsmark. Större tätorter i området är Nora, Lindesberg och Arboga och här finns 44 sjöar. I Arbogaåns avrinningsområde finns även 16 Natura 2000-områden med värdefulla vattenmiljöer. Området anses viktigt för dess naturvärden, kulturvärden och dess fiske.
Påverkan på Arbogaån
En stor del av Arbogaåns övre del är påverkad av försurning och kalkas regelbundet. I de nedre delarna innebär istället jordbruket i kombination med områdets jordart att belastningen av närsalter är mycket större. Området är reglerat med dammar och har problem med sjögull.