Så mår Mälaren

Vi är beroende av Mälaren och använder den till mycket, bland annat till dricksvatten. Samtidigt tar Mälaren emot flera typer av utsläpp från våra samhällen. Ungefär 5 % av vattnet som lämnar Mälaren har hamnat där via olika avloppsreningsverk, dagvatten eller industrier.

Halterna av miljögifter och läkemedelsrester är låga i Mälarens vatten. Trots det behöver vi vara uppmärksamma på förändringar och begränsa utsläppen för att inte få växande problem. Tillsammans med plaster och annat skräp kan skadliga ämnen ställa till med stora bekymmer för de fiskar och fåglar som lever i och kring Mälaren.

    Dekorativ bild på en modell av en liten röd stuga som flyter i en damm.

    Klimatförändringens effekter på Mälaren

    Den pågående klimatförändringen gör att världens havsnivåer stiger. För Mälarens del innebär det att den behöver skyddas för att fortsätta vara en sötvattensjö och inte återigen förvandlas till en havsvik när Östersjöns nivå höjs. Mälaren var en havsvik fram till 1200-talet.

    And som simmar i vatten grönfärgat av algblomning i Mälaren.

    Övergödning i Mälaren

    Övergödningen ökade kraftigt under 1900-talet på grund av mänsklig aktivitet och på 1960-talet var Mälaren starkt övergödd. Tack vare utbyggda reningsverk och åtgärder riktade mot jordbruket har läget förbättrats. Men mycket finns kvar att göra.

    Bild på insektshotell i botanisk trädgård i Linköping.

    Biologisk mångfald

    När människan breder ut sig i landskapet får växter och djur allt mindre utrymme. Många vill bo strandnära, med en hård exploatering av stränderna som följd. Det begränsar den biologiska mångfalden, vilket gör det nödvändigt att arbeta aktivt för att bevara växter och djur i Mälardalen.

    Främmande arter

    Att arter nyetablerar sig och försvinner är naturlig, men det har ökat på grund av oss människor vilket ställer till med stora problem. En del växter och djur har vi medvetet planterat in för att de gynnat oss. Andra arter, som fröer och insekter, har oavsiktligt spridits med transporter.

    Bild på rostade burkar och plastdunkar med kemiska medel och färgrester.

    Miljögifter

    Miljögifter är långlivade och sprids när de tas upp av levande organismer. De kommer från våra samhällen och när luften för med sig gifter från andra länder. Tack vare hårdare krav har utsläppen från industrier, skogs- och jordbruk minskat. Idag är utsläppen mer diffusa.

    Närbild på en kvinnas händer som håller tre piller med läkemedel och ett glas vatten.

    Läkemedelsrester

    Vårt dricksvatten har hög kvalitet men har spår av läkemedelsrester. Läkemedel är designade för att ha biologisk effekt och är svåra att bryta ned för att kunna verka länge i kroppen. Därför behöver vi hålla ned mängden läkemedel i våra vattentäkter.

    Slängda plastflaskor som ligger i vassen vid strandkanten.

    Plast

    För människor ser skräpiga stränder fula ut, för djuren är det värre. Sjöfåglar och fiskar äter skräpet som de tror är mat och kan dö av svält eller kvävning. Skräpet är också ofta direkt giftigt för dem eftersom giftiga partiklar lätt fäster på plastens yta och blir uppätet.

    Faunapassage vid Fiskartorget i Västerås där fiskarna kan vandra fritt.

    Fysiska hinder och konnektivitet

    Många fiskar och andra vattenlevande djur behöver kunna röra sig upp- och nedströms. Tyvärr hindras de idag bland annat av dammar och kraftverk byggda av människan. Bristen på det som kallas konnektivitet är därför ett allvarligt miljöproblem.

    Närbild på händer med plasthandskar som tappar upp vatten från en provtagningsbehållare i en provflaska.

    Förbättringar som skett

    På 1960-talet var Mälaren starkt övergödd och undersöks årligen sedan dess. Sjön har på många sätt tillfrisknat över tid, men samtidigt har det blivit svårare att göra nya förbättringsåtgärder. De enkla har redan genomförts och dagens utsläpp kommer sällan från en enda punkt.