Sjöar och andra vatten som nås av en hög tillförsel av fosfor och kväve kan drabbas av övergödning. Idag är övergödningen ett problem i Mälaren, men också i många omkringliggande sjöar och vattendrag.
En av orsakerna till övergödningen är förlusten av näringsämnen från jordbruksmark till vatten. Majoriteten av näringsläckaget till Mälaren kommer från jordbruket och är orsakat av människan.
Åtgärder riktade mot övergödningen har genomförts under en längre tid och det första svenska åtgärdsprogrammet för minskning av näringsläckage från jordbruksmark togs fram i slutet av 1980-talet. Förändringar har kommit till stånd tack vare ny kunskap och nya krav. Idag utgår arbetet framför allt från EU-direktiv och arbetet med de svenska miljömålen.
I arbetet med att minska förlusterna av växtnäring från jordbruksmark används:
- Lagstiftning
- Ekonomiska ersättningar som miljöersättningar och investeringsstöd
- Rådgivning och information, exempelvis Greppa näringen
Åtgärder som genomförts har gett resultat. Förlusterna av fosfor, kväve och ammoniak från jordbruken har minskat. Trots det är övergödningen fortfarande ett stort problem. Fortsatt arbete och ytterligare insatser behövs alltså.
Åtgärder vi gjort
Här beskrivs de åtgärder som vi hittills har gjort för att stoppa övergödningen i jordbrukslandskapet.
Ösby naturbruksgymnasium i Sala kommun har anlagt en fosfordamm med lite hjälp från LEVA. I dammen placerade två ”flytande öar” finansierat av LONA-bidrag. Syftet är att förbättra sedimentation av partikelbunden fosfor. Ytterligare fosfordammar och dagvattendammar är planerade.
Fosfordamm i Ösby
När vår grävmaskin ändå var i närheten mellan två andra projekt för fria vandringsvägar för fisk passade vi på att gräva en fosfordamm där en bäck mynnar i en annan. Det är en del av Sagån med väldigt få ytor med öppet vatten så nyttan för biologisk mångfald kan bli stor.
Fosforsdamm i Ölsta
– Dessutom menade markägaren att hörnet av åkern ändå var svårbrukat säger Viktor Kärvinge, åtgärdssamordnare.
Vid Svepnäs som ligger direkt öster om Sala anläggs en fosfordamm. Markägaren hade önskemål om att få lägga igen ett dike. Ett dike har ett generellt biotopskydd enligt miljöbalken och en kulvertering kan vara negativ för naturmiljö. I det här fallet gjordes dock bedömningen att den långa kulverten som redan fanns nedströms gör att ytterligare en sträcka kulvertering inte gör skillnad för vattenmiljön. Naturvärden kopplat till landmiljön vid diket kunde ”flytta” till en nyanlagd våtmark på samma åker.
– På köpet kom ytterligare två dammar med syfte att fördröja vattnet innan åkermarker. Resultatet blev alltså fyra våtmarker av olika slag säger Viktor Kärvinge.
I Breds Boda i Enköping har vi grävt en damm. I ett annat biflöde i närheten planeras fyra större vattenvårdsprojekt, fosfordamm, rivning av ett vandringshinder men främst fördröjning av skogsvatten.
Precis söder om Sala planeras en multifunktionell fosfordamm som även kommer rena dagvatten från ett tillkommande bostadsområde.